Okategoriserade

Svennebanan

Häromdagen fick jag sms från min dotter som är förstagångsväljare.
Jag ringde då och lugnade, sa att hon skulle rösta. Förmedlade hopp och tillförsikt.
Så gör mammor.
Vi hade diskuterat politik på mitt 50 års kalas, vad som är viktigt.
Jag hade patienter som frågade, vad ska jag rösta på för att få behålla den vård jag får här?
Jag som inte får yttra mig om detta sa att jag inte kunde svara på det, utan jag svarade bara diplomatiskt; du kan rösta på vad du vill, bara du inte röstar på sd. Det kändes politiskt korrekt.
Frågan dök upp igen på delkalas 3, där skolan och omsorg ventilerades med nära och kära. Vi kände då i lördags oro och utifrån allt vi pratat om så ändrades min röst från oro för klimat till en oro för människan. Så jag ändrade mig där och då, taktikröstade på vänstern.

Med tanke på valresultat så finns det en befogad oro.

Jag skämdes när jag gick till skolan med barnen, det gjorde även pedagogen som tog emot. Så svårt att ta till sig all denna dumhet som ska definiera svennebanan.

Min 9 åring frågade varför det var så dumt med resultatet. Jag svarade att ett parti inte tyckte att hennes utländska kompisar inte var svenska nog. Hon blev arg och sa; dom är oftast snällare än dom andra.
Ja tänkte jag, dom är ödmjuka, en egenskap svennebanan saknar.
Ödmjukhet.
Kom till jobbet och jag beklagade mig, några få höll med, desto fler gled undan.
För det är så man gör i mellanmjölkens land.
Ansvaret ligger aldrig hos en själv och konsekvensen får vi leva med nu.
Skitdag.

3 reaktioner till “Svennebanan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s