Okategoriserade

Ringar på vattnet

Det är mkt i huvudet nu.

Jul

Jobb

Sammanhang

Vardag

Tid

Att leva

Drömmer jättemkt. Kan bero på stress

, mkt på jobbet, eller att det bara är mkt i huvudet. Eller både ock.

Hade minijul igår med alla barn och modern, ett barns make var med och även min.

Tidigare jular, har jag varit ett hårstrå från att gå in i väggen. Har alltid velat leverera det bästa och mysigaste jag kan. Utan att mysa själv.

I år ville jag bara ha barnen hos mig, bara se och höra dom. Njuta av dom. Alla tillsammans.

Självklart blev det viss stress, med planering, hämta/lämna, preppa mat och julklappar.

Men i år så ryckte barn 20 år in och hjälpte till, alla gjorde lite av varje, men mest ville vi bara vara.

Allt löste sig, alla kom hem lite eftersom, jag drog från jobbet tidigare och hämtade modern som har hög puls och pratade om detta i bilen i en timme. Jag lät henne göra det.

Maten var ätbar och vi åt och bara var tillsammans.

Tills 9 åring ledsnade och sa att att alla borde åka hem nu.

Hon hade varit uppe sen kl.05.00, och det var fredag, en av dom sista skolveckorna på året var slut och så var även hon.

Det blev ett bra avslut på en arbetsvecka och en skön tjuvstart på julen.

Jag satt där i mitten, inte överallt som annars, utan tänkte stolt på mina barn, hur stort det var att få finnas i deras närhet. Att vara deras mor.

Skjutsade hem storbarn och modern.

Den sista jag lämnade var 20 åringen.

-mamma jag är stolt över dig, att du är som du är.

Jag svarade att jag själv märkt att jag börjat bli som en råfeminist, att ingen kan kliva på mig längre. Men att jag inte vill vara den gapiga sorten som hatar allt.

-men mamma, det har du ju lärt oss, att gapa hjälper inte, det är att göra som räknas.

Jag tänkte och svarade att det kanske har varit det som varit meningen med allt som jag upplevt, att dom ska bli bättre och större än jag var. Att dom ska ha styrkan från början, veta vad dom är värda.

Drömde mkt inatt. Om tiden, levandet, vardagen och sammanhanget.

Inser att jag är närmare mig själv än jag någonsin har varit

Kärlek är en superkraft.

Våga visa den, den räcker längre än alla fasader i världen och levererar och presterar om den finns i generationer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s